MIN BEBIS
|
Bröstmjölk
De nyblivna föräldrarnas första och vanligaste frågor rör barnets mat. Kommer barnet att få tillräckligt i sig? Räcker bröstmjölken? Vad ska jag ge om jag inte kan amma? Hur länge ska jag amma?
Bröstmjölken är den naturliga födan upp till sex månaders ålder, men därefter behöver barnet annan mat för att få i sig tillräckligt av vissa näringsämnen, till exempel järn.
Livsmedelsverket och dess Expertgrupp i Pediatrisk Nutrition (näringslära för barn) skriver så här:
"Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre."
Naturen har ordnat det så vist att bröstmjölkens sammansättning varierar under amningsperioden. På så vis får barnet vad det behöver, såväl det nyfödda barnet som det sex månader gamla barnet.
Råmjölk och kolostrum
Under de första 3-5 dagarna är bröstmjölken gul, och sammansättningen av de olika näringsämnena är anpassad till det nyfödda barnets behov. Denna mjölk kallas för råmjölk eller kolostrum. Den har högre halt av protein och salter samt av exempelvis A- och E-vitamin än vad bröstmjölken kommer att ha senare under amningsperioden. Samtidigt är fett- och mjölksockerhalten (laktoshalten) lägre.
De extra proteinerna i kolostrum är till stor del infektionshämmande proteiner, till exempel antikroppar mot vissa virus och bakterier. De ger barnet ett visst skydd mot infektioner. Det finns också högre halt av hormoner och tillväxtfaktorer i kolostrum.
Under de följande två veckorna sjunker proteinhalten medan fett- och laktoshalten stiger. Två till tre veckor efter födelsen har de olika näringsämnena nått sin "normala" nivå i bröstmjölken, och vi kallar den nu för "mogen" bröstmjölk.
Mogen bröstmjölk
Mängden protein, fett och laktos i bröstmjölken varierar från mamma till mamma. Fetthalten varierar mest, och eftersom fett är det mest energirika näringsämnet innebär det att energihalten kan variera relativt mycket mellan olika mödrars bröstmjölk. Proteinhalten varierar också, fast i mindre grad, och minst varierar laktoshalten.
Under en bröstmjölksmåltid stiger fett- och proteinhalten, och man har funderingar på att detta kan ha betydelse för barnets mättnadskänsla.
Energihalten för mogen modersmjölk är ca 2900 kJ/l (700 kcal/l). Ca 50 procent av energin kommer från fettet, som finns i en mängd av ca 38 gram/liter (3,8 viktprocent, dvs. lite fetare än standardmjölk). Fettets kvalitet är bra med hög halt av s.k. omättade fettsyror, till exempel den livsnödvändiga fettsyran linolsyra.
Proteinhalten i mogen modersmjölk är cirka 9 gram/liter. Komjölk innehåller drygt tre gånger så mycket protein.
Modersmjölkens kolhydrat utgörs huvudsakligen av mjölksocker (laktos), ca 70 gram/liter. Dessutom finns smärre mängder andra sockerarter (s.k. oligosackarider) som har en mjukgörande effekt på avföringen, hämmar tillväxten av ogynnsamma bakterier och också skyddar slemhinnorna emot dem.
Om mamman äter varierad kost är bröstmjölkens halt av salter, mineralämnen och vitaminer - med de viktiga undantagen av vitamin D och K - tillräckliga för barnets behov under de första sex månaderna. Om mamman äter en extrem kost, som vegankost utan extra näringstillskott, finns det risk att barnet kan få vitaminbrist, till exempel av vitamin B12.
Amning
Amning är ett givande och tagande. Spädbarnet får den näring som han eller hon behöver de första sex månaderna. Dessutom ger kontakten hud mot hud närhet vid varje amningstillfälle, till glädje för både mamma och barn. För mamman är det också av kroppsligt värde; efter förlossningen hjälper amningen livmodern att dra ihop sig till sin normala storlek igen.
Du kan få samma närhet till ditt barn om du matar med flaska. Håll ditt barn hud mot hud, så att barnet till exempel hör ditt hjärtas slag, precis som under graviditetens sista månader.
Källa: GrowingPeople
|
|
