VÄNTA BARN
|
Utomkvedshavandeskap
Utomkvedshavandeskap innebär att ett befruktat ägg har fäst sig utanför livmoderhåligheten. I 99 procent av fallen har det fäst i någon av äggledarna. Risken för att du ska drabbas av utomkvedshavandeskap är i genomsnitt 2-3 procent. Risken är långt mindre om du aldrig har haft någon bukinflammation eller blivit opererad i buken och inte har haft någon äggledarinflammation.
Varför får man utomkvedshavandeskap?
Även vid utomkvedshavandeskap är det vanligast att ägget befruktas i äggledarens ampull. (Undantag är de extremt ovanliga graviditeterna i buken och på någon av äggstockarna.) På sin färd mot livmodern fastnar ägget av någon anledning i äggledarens slemhinna och moderkaksanlaget börjar växa genom denna och in i äggledarens muskelskikt.
I det närmaste hälften av alla utomkvedshavandeskap beror på förändringar efter en äggledarinflammation. Vid en kraftig inflammation kan det bildas sammanväxningar och slemhinneveck med fickor och gångar som inte ska finnas där, och i dem kan ägget fastna. Även vid mindre kraftiga inflammationer blir äggledaren ofta stel och det kan uppstå knickbildningar som försvårar äggets transport mot livmodern.
Gonorré blir en alltmer sällsynt anledning till äggledarinflammation, sannolikt på grund av att vi i Sverige länge behandlat både kvinnan och hennes samlagspartners. Gonorré är en allvarlig sjukdom som ofta efterlämnar allvarliga förändringar i äggledarna.
Andra bakterier kan också orsaka allvarliga äggledarinflammationer som ger svåra följder.
Klamydia är i dag en vanlig anledning till äggledarinflammation. Denna typ av infektion kan tyvärr passera utan att kvinnan känner sig sjuk.
Också inflammationer utanför äggledaren, till exempel en allvarlig blindtarmsinflammation, kan ge förändringar i äggledarens vägg.
Alla operationer i buken eller bäckenet kan ge upphov till sammanväxningar eller knickbildningar som skapar hinder på äggets väg mot livmodern.
En mycket sällsynt anledning till utomkvedshavandeskap är medfödda förändringar av äggledarna, fickbildningar eller extremt långa eller slingriga äggledare.
Hur märker jag om jag har ett utomkvedshavandeskap?
Symtomen och tidpunkten för när man blir sjuk är lite olika om ägget fastnar i yttre delen av äggledaren eller om det fastnar längre in mot livmodern. I det första fallet försöker äggledaren stöta ut ägget i bukhålan, i det andra spricker oftast äggledaren.
Ägget fastnar i yttre delen av äggledaren
Äggledaren försöker göra sig av med ägget
Till en början känner du ingenting onormalt; du kan märka att mens uteblir, få vanliga graviditetssymtom och till och med en positiv graviditetstest.
Men sedan kommer symtomen, någon gång mellan graviditets vecka 6-12. Du får ont långt ned på ena sidan av buken. Smärtorna drar och hugger, ofta känns de som kramper som kommer och går. Ofta får du också småblödningar via slidan och mensvärk eller krampartade sammandragningar av livmodern. I dag ställs diagnosen oftast under denna fas.
Förr eller senare uppstår det blödningar i ägget som börjar lossna från väggen i äggledaren, och äggledaren fylls med blod. De tidiga smärtorna beror på att äggledaren spänns ut av blodet och att äggledarens muskler dras samman för att försöka stöta ut ägget. Störningar i gulkroppen gör att nivån av gulkroppshormon sjunker, och slemhinnan i livmodern börjar stötas av och det ger småblödningar via slidan.
Om ägget häftar fast längst ut i äggledaren, i ampullen, kan det stötas ut i bukhålan. Där växer det utan att ge några onormala symtom till att börja med. Symtomen brukar komma i graviditetsvecka 6-12. Ganska ofta stöts ägget ut utan att det gör så väldigt ont, ägget tillbakabildas och du blir frisk utan att behöva opereras. Men ibland blöder det mycket ut i bukhålan (ofta på grund av en ofullständig avstötning) och i så fall får du ensidiga mycket häftiga smärtattacker, och eventuellt svimmar du. Om du får så ont måste du ringa efter ambulans som tar dig till sjukhuset.
X-grav (på bilden) står för utomkvedshavandeskap - extrauterin graviditet. Om ägget stöts ut från äggledartratten kallas det för tubarabort ("äggledarmissfall"). Om ägget fäster på något annat ställe i äggledaren växer det ganska snart igenom väggen som brister. I båda fallen kommer blod ut i bukhålan och det ger upphov till kraftiga smärtor.
Ägget fastnar längre in i äggledaren
Bristning av äggledaren
Om äggledaren brister vid ett utomkvedshavandeskap så händer det i regel i graviditetsvecka 4-8. Därför vet du ofta inte om att du är gravid när detta händer.
När äggledaren brister får du intensiva skärande smärtor på ena sidan i nedre delen av buken, smärtan övergår ganska snabbt till svåra, diffusa smärtor i hela buken. Ganska typiskt är också att smärtan strålar ut till skulderbladen och eventuellt till överarmarna.
Om ägget häftar vid längre in i äggledaren, innanför ampullen, är det svårare för äggledaren att stöta ut ägget ur sin mynning. I många fall spricker äggledaren i stället. Väggen i äggledaren innanför ampullen har en tämligen tunn slemhinna och ett tunt muskelskikt och ger dålig försörjning för det växande moderkaksanlaget. Moderkaksanlagets utskott växer ner i slemhinnan och muskelskiktet och snart igenom detta - och bristningen är ett faktum. Det blir en kraftig blödning som retar bukhinnan och ger upphov till de kraftiga symtomen. Om detta händer måste du opereras.
När ska jag söka vård?
Har du haft äggledarinflammation eller någon annan inflammation i buken (oftast blindtarmsinflammation) eller har blivit opererad i buken av något annat skäl bör du söka gynekolog tidigt om du får molande smärtor nertill i buken av ett slag som du inte känner igen - speciellt om du inte kan utesluta att du är gravid.
Om du är gravid bör du alltid söka akutmottagning vid en kombination av lågtsittande buksmärtor och oväntade blödningar.
Kommer smärtorna plötsligt och är intensiva ska du ringa ambulans.
Diagnos
Många gånger kan det vara svårt att skilja utomkvedshavandeskap från missfall eller andra gynekologiska sjukdomar. Om inte smärtorna är allt för besvärliga kan doktorn ibland vilja göra kompletterande undersökningar som tar lite längre tid men ger en säkrare diagnos. Ultraljud är den ena av två diagnostiska hörnstenar, mätning av humant koriongonadotropin (hCG) den andra. Ultraljud kan läkaren ofta göra i samband med den första undersökningen men hCG-mätningen måste oftast upprepas efter två dygn för att kunna tolkas rätt (se nedan).
Man kan inte alltid se ett utomkvedshavandeskap med hjälp av ultraljud men om det saknas foster i livmodern kan det indirekt tala för utomkvedshavandeskap.
Koncentrationen av hCG i blod och urin mäts i internationella enheter per liter (IE/L). Man kan mäta mycket låga koncentrationer av hCG, ner till 5 IE/L. Mycket låga värden betyder praktiskt taget alltid att du inte har utomkvedshavandeskap. Likaså talar höga värden emot utomkvedshavandeskap. Men oftast är två hCG-mätningar i blodet med två dagars mellanrum ett minimum för att diagnosen ska bli säker. Vid en normal graviditet stiger hCG kraftigt på två dagar medan hCG-halten ligger kvar på samma nivå eller sjunker vid ett utomkvedshavandeskap.
Om du har insjuknat snabbt och har svåra smärtor blir det oftast nödvändigt att ställa diagnosen genom att titta in i buken via ett tittskop, göra en så kallad titthålsoperation.
Tillstånd som kan likna utomkvedshavandeskap
Andra tillstånd som gör att det blöder ut i bukhålan kan likna utomkvedshavandeskap, till exempel gulkroppsbristning. Dock brukar en gulkroppsbristning oftast inte göra lika ont.
Äggledarinflammation och brusten blindtarm kan ge smärtor som liknar dem vid utomkvedshavandeskap genom att det töms ut var i bukhålan. Buksmärtor i nedre delen av buken kan man också få vid hotande eller pågående missfall. En cysta eller tumör på äggstockarna kan ge liknande symtom till exempel då en cysta vrider sig kring sin egen stjälk och stänger av blodkärlen.
Behandling
De flesta kvinnor med utomkvedshavandeskap opereras. Genom en bukoperation tar man bort utomkvedshavandeskapet och ibland även äggledaren och rengör buken noggrant så att det inte finns rester eller blod kvar. I dag görs flertalet operationer som titthålsoperationer, vilket minskar tiden som du måste ligga på sjukhus till en till två dagar.
Sjukskrivningstiden kan vara olika lång men behöver av rent kroppsliga skäl inte vara mer än någon vecka.
I vissa, väl valda fall har man kunnat behandla utomkvedshavandeskap med cellgift och få graviditeten i äggledaren att gå tillbaka helt.
Kan jag bli normalt gravid efter ett utomkvedshavandeskap?
Tack vare de förbättrade möjligheterna till tidig diagnostik och tidig operation är numera sannolikheten 80-90 procent för att du ska få en normal graviditet i livmodern efter ett utomkvedshavandeskap.
Ett tidigt utomkvedshavandeskap kan ofta opereras så att man bara tar bort ägget och lämnar äggledaren kvar. Om äggledaren är kraftigt skadad är det emellertid oftast bättre att ta bort den, annars är risken stor att du får ett nytt utomkvedshavandeskap i samma äggledare.
Ett gott råd
Efter ett utomkvedshavandeskap bör du söka gynekolog tidigt nästa gång du blir gravid. Redan 6 veckor efter senaste mens första dag kan doktorn se om det finns en graviditet i livmodern eller inte - då är det praktiskt sett uteslutet att du har ett utomkvedshavandeskap.
Sällsynta utomkvedshavandeskap
Utomkvedshavandeskap utanför äggledaren är sällsynta, men många förefaller ändå ha hört talas om det.
I mycket sällsynta fall förekommer graviditet i livmodertappen eller i den del av äggledaren som går igenom livmoderväggen (i livmoderhörnet). Gemensamt för dessa är att moderkaksanlaget har bättre möjlighet att bilda en försörjningsbädd än i äggledarväggen. Därför kan dessa graviditeter gå längre innan de ger symtom, i det sistnämnda fallet ända till 16 graviditetsveckor. Skillnaden mellan dem är att en graviditet i livmoderhörnet måste opereras, medan en graviditet i livmodertappen inte bör opereras (på grund av risk för svår blödning) - utom i nödfall, och då får man ofta ta bort hela livmodern.
Extremt sällsynt är graviditet i äggstocken eller i bukhålan (abdominal graviditet) och ännu mer sällsynt är det att en graviditet i bukhålan går så långt att barnet blir livsdugligt. En kvinna med graviditet i bukhålan har alltid en mycket svår graviditet med återkommande smärtor, diarré omväxlande med förstoppning och påverkan på allmäntillståndet. Om en gravid kvinna har sådana symtom gör man oftast en ultraljudundersökning som i sin tur leder till diagnos (men diagnosen kan ibland vara svår).
Med hänsyn till riskerna för mamman opereras en graviditet i bukhålan så snart som möjligt efter diagnos, oavsett graviditetslängd.
Källa: GrowingPeople
|
|
